Recensioner
Recensioner
Lögnaren i skafferiet
Även i denna bok blir det storartad underhållning.
Skildringen av skrivarkursen och dess deltagare är en höjdpunkt där Appelqvist tecknat träffsäkra figurer som får utvecklas på olika vis. Vem kan motstå den blyga Försäkringskassehandläggaren som får puls inne på biblioteket i Svenljunga?
Det som sker när lögn och girighet får styra och ställa blir klimax på den spännande intrigen med många bottnar. Slutet på historien är nästan omöjlig att räkna ut. Att lägga ifrån sig boken innan sista sidan är läst var omöjligt. Mycket mysigt, underhållande och roligt.
Värdig arvtagare till Agatha Christie, som i sin nya serie blandar humor, samhällskritik och brott. Andra delen om kommunikationschefen Nina Storm är fylld av absurditeter och klokskap. Härligt underhållande persongalleri och schwung i berättandet
Kristina Appelqvist har hittat hem. Med en blandning av spänning, myndighetskultur och landsbygdsromantik gör sig Skaraborgsförfattaren allra bäst … Lögnaren i skafferiet är underhållande, inte minst när det kommer till maktkampen i myndigheternas korridorer.
Med skicklig hand och stor smarthet gifter hon ihop allt till en mycket smakrik anrättning, ja det är nästan så att Lögnaren i skafferiet är snudd på bättre än den förra boken om trevliga Nina Storm
… en välskriven bladvändare … kunde helt enkelt inte släppa den … bästa blandningen av deckare, humor och läsglädje.
Klänning för korta kvinnor
Sanslöst rolig och helt oblodig deckare om Nina Storm, kommunikationschef på en statlig myndighet i Stockholm. … Samtidssatir i samma hejdlösa anda som Tomas Arvidssons Enkelstöten från 1976.
Mycket välskriven och underhållande spänningsroman som helt enkelt måste bli film.
… den här berättelsen bjuder på handbollstempo, snyggt placerade överraskningar och ihållande underhållning.
Appelqvist bevisar att man kan skapa spänning utan blodigt våld. En originell intrig med koppling till kulturlivet.
… svindlande tempo och överraskningseffekter. … hon har aldrig varit bättre än nu. Hon strösslar med blixtsnabba, effektiva porträtt av människor vi alla träffar i dessa dagar, och själv skrattade jag mig fördärvad åt den arma statstjänsteman som försökte orka läsa igenom jämställdhetsplanens långa meningar utan att somna. ”Klänning för korta kvinnor” är underhållning när den är som bäst, munter och retsam utan att någonsin bli grinig. Och, viktigt att påpeka: helt utan onödiga våldsskildringar.
Kristina Appelqvist har aldrig skrivit och berättat bättre än i Klänning för korta kvinnor.
Underhållning på hög nivå … Kristina Appelqvists språk förmedlar i stället en fullkomlig trygghet med ett stilsäkert berättande som läsaren fullständig kan lita på; hon snubblar aldrig någonsin på bokstäverna vilket innebär att läsningen blir lättsam och behaglig. De drygt 400 sidorna är en trivsam resa som helt och hållet kan ägnas åt förtjusta leenden framkallade av berättelsens innehåll. Att lyckas med det är både ovanligt och beundransvärt. Det ska komma mer om Nina Storm & Co. Det ser vi fram emot!
Det här är en riktig bladvändare och jag är glad över att det bara är första boken i serien om Nina och Diana – för jag vill ha mer, mycket mer!
Klänning för korta kvinnor är en spännande och rolig skildring av mygel inom kulturvärlden och moraliska dilemman och avvägningar. … välskrivet och mycket underhållande
En giftig skandal
En alldeles ljuvlig hommage till Agatha Christie.
”En giftig skandal av Kristina Appelqvist är svensk pusseldeckare när den är som bäst. Romanen är lättläst, med otrolig noggrannhet i detaljer, smidig dialog, intrig med tuggmotstånd, och briljant personteckning och miljöskildring. Dessutom njutningsfullt hög igenkänningsfaktor för alla Agatha Christie-fans. Appelqvist väver fyndigt in element ur deckardrottningens liv (med författarfrihet!) och några av hennes böcker. … Appelqvist är en rasande skicklig intrigbyggare med säkert sinne för berättelserytm och intervall mellan de elegant insprängda överraskningarna. Romanen är som en stimulerande picknick i en park med blommande buskar och porlande springbrunnar. Det finns ett ord för det: feelgood.
Kristina Appelqvist skriver trivsamma pusseldeckare om det fiktiva Västgöta universitet, och här utnyttjar hon också sina omfattande Agatha Christie-kunskaper …
Appelqvists både lantliga och akademiska miljö passar pusseldeckaren utmärkt och den här gången står självaste Agatha Christie i centrum.
Den här gången har Kristina Appelqvist verkligen skrivit en Agatha Christiedeckare! … Fyndigt, pussligt och lagom spännande – eller klurigt – samtidigt som Appelqvist tecknar vidare på porträtten av Emma, Helena, Frida med flera. ”En giftig skandal” är hennes bästa deckare …
En giftig skandal är svensk pusseldeckare när den är som bäst.
Att komma tillbaka till Kristina Appelqvists persongalleri på fiktiva Västgöta universitet är som att sjunka ner i favoritfåtöljen och gosa under filten. Det är både varm och småputtrig mysunderhållning med intressanta och lärorika utvikningar. Den här gången vävs Agatha Christies liv på ett skickligt sätt ihop med en lokal deckarfestival…
Agatha Christie själv skulle ha varit stolt över hur hennes böcker här har härmats och fått ny skepnad. Att använda sig av detta upplägg är mer än genialiskt. … det är så charmigt och så underhållande att jag faller platt.
I år skulle den brittiska deckardrottningen ha fyllt 130 år. Kristina Appelqvist har fångat stafettpinnen och lyckats väl med att skapa en pusseldeckarintrig i ”En giftig skandal”. Charmigt och underhållande, med många blinkningar till det engelska i allmänhet och Agatha Christie i synnerhet.
Den lokala deckarförfattaren gör det igen: Levererar en lättläst mordgåta som gjord för sträckläsning.
Sveriges nutida pusseldeckardrottning är helt klart Kristina Appelqvist … Det är ett imponerande persongalleri som presenteras i En giftig skandal men det blir aldrig rörigt eller svårt att hålla reda på karaktärerna. De blir alla skickligt tecknade och står stadigt i historien oberoende av deras lynne … Berättelsen är spännande och nya vinklar och vrån avtäcks längs hela vägen. Precis som det ska vara i en pusseldeckare klurar jag hela tiden på vem som gjorde det, och varför?
Precis som de tidigare i den här serien håller Kristinas senaste en otrolig hög klass. En svensk pusseldeckare när den är som bäst, dessutom i bästa Agatha Christie-anda. Du får en bladvändare som är lättläst, med fina miljö- och personbeskrivningar, men även en intrig och ett pussel som inte löses förrän precis i slutet. Jag undrar och klurar under hela boken: Vem? Var? Varför? En hederlig feelgooddeckare som har allt. Charm, intriger, lite kärlek och en massa mord.
En superspännande pusseldeckare i bästa Christie-anda som dessutom handlar om Agatha Christie. Jag som älskar Agatha Christie var verkligen i sjunde himlen och det är så himla finurligt gjort. … Här är det underhållning och spänning på hög nivå, missa inte det.
En giftig skandal är en lättläst pusseldeckare av klassiskt format. … Jag sträckläste den här på ett dygn och fick tillbaka läslusten. Som vanligt så är beskrivningen av den akademiska miljön klockren … En giftig skandal är en hommage till Agatha Christie, och jag tycker verkligen Kristina Appelqvist lyckas med den delen. Jag som pusseldeckarfantast har läst många av Agatha Christies böcker men En giftig skandal får mig ännu mer intresserad av henne som person, och jag får t.o.m. lust att åka till England och uppleva de miljöerna. … Det är ingen tvekan om att jag vill läsa mer av Kristina Appelqvist och gärna mer om Västgöta universitet. Så jag hoppas det kommer fler delar.
En njutbar pusseldeckare med alla ingredienser. En modern Agatha Christie inspirerad deckare med hög feelgood känsla. Kristina Appelqvist bevisar än en gång att hon är en mycket skicklig författare och jag är säker på att Agatha Christie hade tyckt att det var en kriminalroman helt i hennes smak!
En giftig skandal är en spännande och fängslande deckare där Helena Waller och Emma Lundgren hamnar mitt i ett morddrama. Kristina Appelqvist skriver pusseldeckare helt i Agatha Christies anda. I år skulle Agatha Christie ha fyllt 130 år. Boken är en underbar hyllning till henne.
Appelqvists pusseldeckare är alltid läsvärda men den här gången tycker jag att kopplingen till Agatha Christies böcker skapar en extra twist. Jag lyssnade på boken inläst och det är en perfekt, långsam och vänlig underhållning i en genre som inte särskilt ofta skrivs längre.
Jag uppskattar den här serien, och det här är en pusseldeckare i samma anda som de övriga böckerna i serien. Det är småmysigt, och Agatha Christie är verkligen närvarande i boken. … Kort sagt, det är inga konstigheter det här, gillar du pusseldeckare gillar du den här boken. Som jag.
Den fjärde pakten
Jag älskar Kristina Appelqvists deckare om litteraturforskaren Helena Waller! Den fjärde pakten är nummer fyra i serien men kan läsas helt fristående, och med stort nöje – särskilt om du gillar kombinationen murriga universitetskorridorer och lömska mordförsök på Franska rivieran. … Intrigen tickar, bladen vänds, tiden står aldrig still i den här trivselthrillern – trots att allt börjar med ett dödligt fall från ett klocktorn. Betyg: MMMM
Ruskig skildring av maktstrider och intriger i en universitetsledning, men stundtals obehagligt trovärdigt. Lite långsam i början, men sen blir det spännande.
Intrigen är lite klurig om än inte överraskande. Behållningen är i stället miljöerna och inblicken i universitetets korridorer och hierarkier. Det är lätt att se Västgöta universitet framför sig och nästa gång jag är i Skövde ska jag ta en tur upp på Billingen. Där händer det grejer.
Kristina Appelqvist skriver lättillgängligt om människor som är mycket mänskliga. Romanen är den bästa hittills i serien.
Den fjärde pakten är en mycket underhållande och lättläst bladvändare. Kristina Appelqvist skriver bra, språket flyter verkligen. Jag sträckläste boken under ett dygn, det var knappt så jag kunde sluta läsa. … jag hoppas innerligt att det blir en nästa bok. Jag längtar redan! Omdöme: Lättläst och träffsäkert om brott i universitetsmiljö Betyg: 4+
Det är en underhållande, träffsäker och riktigt läsvärd bok. … Kristina Appelqvist har ett speciellt språk som är lättläst, flyter på bra och boken är väldigt välskriven.
Detta är del fyra i en serie av väldigt mysiga deckare. Jag har läst hela serien och gillat alla delarna. … Det som är så bra med dessa är att det är ett lättsamt och behagligt språk. Det går fort att läsa. … Karaktärerna är väldigt sympatiska. … Inga överdrivna reaktioner eller konstigt agerande. Man tycker helt enkelt om dem. … Kan varmt rekommendera denna bok och hela serien.
Spännande och intressant bladvändare.
Jag sträcklyssnade på Den fjärde pakten av Kristina Appelqvist för den var så spännande. Samtidigt som jag visste en del av komplotten så var en stor del dold för mig.
Jag gillar Kristina Appelqvists deckare, som är lättsam och trevlig läsning. En deckare behöver inte vara blodig, gå i hundra knyck eller utspela sig i marginaliserade miljöer för att vara bra! Betyg 4/5.
Den fjärde pakten av Kristina Appelqvist är en mycket spännande bladvändare som är svår att lägga ifrån sig. I trakterna runt Skövde och nere i Nice får vi återigen följa Helena Waller, Emma Lundgren och reportern Frida Åberg. En pusseldeckare i Universitetsmiljö som håller lika hög klass som vanligt Betyg 4
Spännande, fängslande & underhållande
Den fjärde pakten av Kristina Appelqvist innehåller allt som en pusseldeckare ska.
Jag halkade in på Kristina Appelqvists böcker på ett bananskal härom sommaren, och det är jag så glad för! Jag tycker hemskt mycket om dem. … Det blir en riktigt rafflande pusseldeckare av detta. Dock gillar jag att det inte är så våldsamt och blodigt – just puttrigt är ett väldigt bra ord här! Appelqvist skriver så himla bra tycker jag, det flyter på och även om det är ganska gott om beskrivningar och annat blir det aldrig för mycket. Jag gillar detta, skarpt!
…bra tempo för att vara en pusseldeckare, och jag blir mer och mer förtjust i Appelqvists huvudpersoner. … fortsätter gärna att följa den här serien.
Appelqvist blir bara bättre och bättre. Den här boken är riktigt välskriven och spännande, mest gillade jag skildringen av maktkampen bakom kulisserna på universitetet och de småpåvar som suktar efter att vara stora män som bjuder flott. Det blir en fyra i betyg!
Smultron, bröllop och döden
Agatha Christie ler säkert i sin himmel, här har hon fått en värdig efterträdare på pusseldeckartronen … Välformulerat, genomarbetat och väldigt behaglig läsning
Fiffig pusseldeckare med roliga ingredienser, överraskande likgömmor och intelligenta resonemang om klass och familj.
Miljöerna är utmärkta för en deckare av detta slag; småstaden är en perfekt scen och det märks att Appelqvist kan sin akademiska värld. Även när utredningen tar oss till Verona kan vi känna dofter och intryck genom Waller och hennes sällskap. Den trevande kärlekssagan är ett fint sidospår i denna lättslukade mysdeckare.
Kristina Appelqvist är en författare att hålla av. Hon är smårolig i sina gestaltningar av människor och miljöer, klurig i sina gåtor och logisk i det detektiva arbetet att lösa dem. Hon vet en del om det småsinta akademiska också … Snart 60 år sedan jag läste min första Maria Lang-deckare, läser jag med samma förtjusning Kristina Appelqvist. Båda kan på ett underhållande sätt hantera mord.
En ny Appelqvist-deckare har sett dagens ljus. Den är precis lika ruskig, lika underhållande och lätt att plöja igenom som jag väntat mig.
En klassisk typ av deckare som väldigt många läsare uppskattar, och författaren är en av de främsta nutida företrädarna för den genren. … Den ganska stora mängden historiska fakta vävs på ett naturligt och angenämt sätt in i kriminalhistorien. … På det hela taget är det angenämt att läsa Kristina Appelqvists böcker …
Ond bråd död, släktfejder och passion på Västgötaslätten. Med Smultron, bröllop och döden bjuder Kristina Appelqvist på perfekt sommarspänning för hängmattan.
Precis lika ruskig, lika underhållande och lätt att plöja igenom som jag väntat mig … Som alltid tecknar hon ett intressant porträtt av sina karaktärer och det är i relationsbeskrivningarna hon är som allra bäst. … Det finns ett flyt i den som gör den lätt att ta sig igenom. En glädje som lyser genom raderna.
En pusseldeckare av klassiskt snitt och har alla komponenter som man kan begära av genren … Smultron, bröllop och döden är lättläst och historien flyter på bra … Jag ska inte sticka under stol med att en stor del av njutningen för mig med Kristina Appelqvists böcker är miljön. Jag jobbar till vardags i universitetsvärlden, och det finns få författare som skildrar den så bra, och med sådan humor.
Gåtan ja, den är befriande för att Kristina Appelqvist kan fortsätta skriva deckare utan att blodet droppar och morden står som spön i backen … Det är skickligt sammanvävt, Kristina Appelqvists version av Romeo och Julia med passion, ond bråd död och fejder mellan olika familjer … Det finns också många sidospår och sidohistorier som ger bredd åt den här anrättningen … Det är imponerande att få ihop en lokal variant av det så väl dokumenterade dramat.
Kristina Appelqvist skriver kantigt men klart humoristiskt och lättillgängligt. Lite romantik kryddar anrättningen denna gång. Som vanligt ställer vassa armbågar och karriärsug till det för den som råkar vara i vägen. För att vara deckare har böckerna om intrigerna vid Västgöta universitet ovanligt bra titlar.
Smultron, bröllop och döden är den tredje delen i en serie om litteraturforskaren och talskrivaren Helena Waller. Boken är snabbläst, spännande och intressant. Den är mycket lättläst och en riktig pusseldeckare som verkligen kan rekommenderas. Jag vill gärna läsa flera böcker av samma författare.
Skön läsning med ett lättsamt språk för den som gillar deckare.
Åh, serien om Helena Waller är verkligen min melodi. Deckare i akademisk miljö och dessutom i Västsverige – I like! Dessutom med härliga karaktärer, spännande och smarta gåtor och med roliga ”röda sillar” i handlingen.
Detta är ingen hårdkokt deckare utan en mjuk mordgåta som man kan läsa även om man inte är glad för deckare annars. Allt är skrivet med ett lätt och följsamt språk som gör att texten flyter snabbt och lätt genom sidorna och boken blir lätt att ta till sig. Jag kan varmt rekommendera dessa böcker.
Flickan framför muren
Av dagens svenska deckardrottningar är det Kristina Appelqvist som bäst för pusseldeckararvet vidare.
Det skulle inte förvåna om Kristina Appelqvists sjätte deckare Flickan framför muren blev en stor läsarfavorit. Det är nämligen en alldeles utmärkt bok; välskriven, med både flyt och spänning, och svår att lägga ifrån sig. Helt klart är det den bästa i serien från Västgöta universitet … En bok av en författare som närmar sig den absoluta deckartoppen.
Hon har ju hittat en helt egen ton med dragning åt både Maria Lang och Dorothy Sayers: lågmälda pusseldeckare, snälla kärlekshistorier.
Kristina Appelqvist levererar återigen en äkta pusseldeckare. Hon har redan blivit jämförd med författare som Agatha Christie och P. D James och likheterna står sig.
Ett universitet är ju en synnerligen lämplig miljö för handlingen i en deckare och Appelqvist utnyttjar den väl … Förutom universitetsmiljön utnyttjar Appelqvist mycket lokalfärg från småstaden Skövde och inte minst den pittoreska landsbygden runtomkring med vackra sommarvillor, mysiga torp och till och med en prästgård. Ibland kan det påminna om den pastorala idyllen i gamla engelska pusseldeckare, och det är ju en tradition som Appelqvist ansluter sig till … både underhållande och spännande.
Handlingen är rejält snårig men mycket delikat med ett överraskande och skickligt slut. I mitt tycke är det här den bästa av hennes romaner, jag läste den med mycket nöje.
Skövde i Västergötland är en liten plats med många mord och Helena Waller en trevlig fortsatt bekantskap i en berättelse där trådarna i ett drama skickligt tvinnas samman. Det hela blir verkligen förtjusande mord.
Jag älskar att Flickan framför muren spänner spänningsmusklerna i vanligtvis sömniga forskarkorridorer.
Kristina Appelqvist skriver trivseldeckare, utan några hjärtan i halsgropen eller långdragna, blodiga tortyrscener. Däremot har hon en genomarbetad intrig, människor man tycker om, flera överraskande vändningar och intressant kringhandling.
Det är det provinsiella gemytet som präglar Appelqvists deckare även när storpolitik blandas in. Vill man ha en trevlig svensk deckare att fördriva helgen med är Flickan framför muren ett gott val.
Jag tycker mycket om Kristina Appelqvists lågmälda pusseldeckare med sina genuina karaktärer och den här gången är det dessutom en koppling till forna DDR som tillför lite extra spänning.
Förutom en spännande mordgåta innehåller Kristina Appelqvists Flickan framför muren fina skildringar av småstadslivets Skövde och ett intressant persongalleri.
Flickan framför muren är klart Appelqvists bästa hittills … En av de bästa svenska deckare som jag läst på väldigt länge … Det är rappt skrivet med ett härligt flyt i språket och jag noterar som tidigare att Appelqvist har en utmärkt förmåga att ge sina figurer kött och blod med små subtila penseldrag.
Kvinnan framför muren är en bok jag inte vill avslöja för mycket handling om. Jag vill uppmuntra er att ta den med er ut på semestern. Boken är som gjuten i hängmattan, på stranden eller i favoritfåtöljen.
Flickan framför muren” är en spänningsroman där författarinnan använder sig både av en modern universitetsmiljö och skuggor från det kalla kriget … Språket i boken är rakt och rättframt utan konstigheter. Händelserna sker i ett snabbt tempo, vilket gör att läsaren aldrig tröttas ut. Snarare är det den typ av bok som man har svårt att sluta läsa när man väl har börjat … Spänningen går definitivt inte att ta miste på och kan varmt rekommenderas till alla som älskar deckare.
Kristina Appelqvist har blivit kallad Sveriges Agatha Christie och det med all rätt. Detta är en riktig mysdeckare att krypa upp i soffan med en regnig kväll. Hon har en bra intrig, trovärdiga personer, flera överraskande vändningar och intressant kringhandling. Helt klart är det den bästa i serien från Västgöta universitet.
Flickan framför muren är en lättläst och underhållande deckare i akademisk miljö. Jag njuter av läsningen … Kristina Appelqvist kan verkligen sin sak! … jag är imponerad av hur väl [livet i den akademiska världen] är beskrivet, och det är mer än en gång som jag frustande skrattar till av träffsäkerheten.
En pusseldeckare med många misstänkta, oväntade vändningar och ett dramatiskt slut.
En mysig deckare i bästa Agatha Christie anda. Jag vill absolut läsa nästa bok, när kommer den.
Kristina Appelqvist skriver med ett lättsamt språk som gör att boken känns välarbetad men samtidigt är lättläst … Flickan framför muren är en välskriven, underhållande och ganska mysig deckare. Det är ganska roligt att den utspelar sig i Skövde och lämnar Stockholm åt sitt öde, storstaden behöver inte alltid vara i fokus.
Det här verkligen är mys-deckare utan några extrema våldsamheter. Appelqvist bjuder ett lättsamt pusslande bland alla misstänkta, några ganska oväntade vändningar och ett dramatiskt slut. Alldeles tillräckligt för att jag ska läsa och längta till nästa del!
Minns mig som en ängel
Elegant, lättsamt, till och med mordmetoden är originell.
Jag tycker om att det finns något fint oglamoröst och vanligt över Minns mig som en ängel och jag tycker om att Kristina Appelqvists hjältinna är en rätt vanlig kvinna som bor i en småstad. … Kristina Appelqvist skriver i en tradition som påminner om det småputtrigt engelska. Jag tänker på författare som P.D. James eller Dorothy Sayers.
Kristina Appelqvist skriver en bok i den genre som kallas ”förtjusande mord” och hon gör det fyndligt.
Trots det ruskiga anslaget är tonen genomgående småputtrig och trevlig, i makligt tempo förs läsaren fram mot en välfunnen upplösning. Kristina Appelqvist Minns mig som en ängel är alltså feelgood i kvadrat …
Kapitlen är korta och skrivna så man gärna läser ett till och jag rycks med av de välskrivna personbeskrivningarna och dramaturgin som med tillbakablickar och framtidsvyer säkert för historien mot sitt crescendo. … Det är finurligt, det är väl ihopsatt och det är spännande. … Utan tvekan är Appelqvists senaste den mest läsvärda hittills.
… en deckare med otroligt många pusselbitar, som Kristina Appelqvist har fogat samman på ett ytterst listigt sätt. Precis så som det ska vara. För att citera författaren själv så är detta ”en feel good-deckare”. Läs och njut.
Lättläst, välskriven och tillhör de bättre deckarna på marknaden.
En blandning av kärlek, intriger, avundsjuka och Nobelpris ger oss en deckare där slutet överraskar även en van deckarläsare.
Gillar du Morden i Midsomer, Maria Lang eller Agatha Christie kommer du att tycka om denna deckare. … Jag ser redan fram emot andra delen.
De som läst författarens tidigare böcker och gillar dem kommer att gilla den här minst lika mycket.
Jag älskar universitetskopplingarna! … Nästa del i serien om Helena Waller kommer med säkerhet att hitta vägen hem till oss.
Kristina Appelqvist är skicklig på att bygga karaktärer. Minns mig som en ängel vimlar av vanliga människor, fyllda av hopp, tvivel och hemligheter. Det är befriande friskt. … alltid underhållande på ett puttrigt vis. Och på slutet faller alla pusselbitarna på plats, inte en enda har kommit bort.
Kristina Appelqvist har ännu en gång lyckats med att skriva en spännande kriminalroman. … Boken är en bladvändare och det är svårt att lägga den från sig.
Jag rekommenderar den här snabba och händelserika deckaren som fick mig att omedelbart se fram emot nästa roman som författaren planerat i en serie om Helena Waller.
… Appelqvists Agatha Christiedoftande kriminalromaner både charmiga och lättkonsumerade. Intelligent deckar-chiclit.
De blå damerna
En pusseldeckare av rang.
Appelqvist främsta styrka är miljöbeskrivningarna. De är träffande och inbjudande. Jag förpassas dit och glömmer min egen omgivning. En annan styrka är dialogerna som är ytterst naturliga. Självklara i uttryck och språk. Mördaren kliver inte in på sista sidan utan vi läsare kan vara övertygade om att hen finns med oss hela tiden. Just detta faktum gör mig på helspänn från första sidan. Dialogen är som nämnt levande och tillbakablickarna i De blå damernas historia bygger hela tiden upp spänningen. Jag hinner misstänka de flesta innan mördaren träder fram. Detta är en bok som är synnerligen svår att lägga ifrån sig. Jag omgärdas av damernas intriger och relationer. Vandrar från åttiotalet och fram till idag. ”Ryser, myser och flämtar förvånat.”
Appelqvist har bevisligen arbetat mycket med intrigerna som skickligt vävs samman till en mycket oväntad upplösning.
Liv i överflöd
För er som är favoriserar gamla engelska deckare och för er som sätter stort värde på Maria Langs böcker är Kristina Appelqvist svaret på er längtan … Appelqvist har hittat en lucka i den breda svenska deckarutgivningen.
Appelqvists hittills vassaste.
”… det är hela tiden väldigt rafflande. På klassiskt Agatha Christie-manér finns mördaren med oss hela tiden, men det är först på de sista sidorna som vi får reda på vem det är. Innan dess har jag hunnit misstänka alla inblandade både en och två gånger. Det är skickligt av författaren att tråckla ihop historien på det viset.
”Kristina Appelqvist skriver må-bra-deckare och hon gör det snyggt.
Den som törstar
Den som törstar är en mycket underhållande klassisk pusseldeckare.
Feel-good-deckare i småstadsmiljö.
Appelqvist skriver lätt, fängslande och underhållande.
… en lyckad mix av Dan Browns supersäljade Da vinci-koden och Åsa Larssons Kirunakriminalare Solstorm.
Den svarta löparen
En underbar resa hela boken igenom.
Personbeskrivningen och det skickliga berättandet gör denna debutbok verkligen värd att läsa.
Hög mysfaktor i fängslande deckare … intrigen och miljön i Den svarta löparen för tankarna till Maria Lang eller kanske Camilla Läckberg.
Det är lätt att fastna för Den svarta löparen. Inte minst för den extremt höga igenkänningsfaktorn vad gäller inramningen till handlingen – stadsmiljöerna i Skövde med sina restauranger, kvälldsoppet i Flämsjön, lunchen på Voda och miljön i och omkring högskolan.
Kristina Appelqvist debuterar med den äran med en pusseldeckare i småstadsmiljö. Om man nu kan kalla Skövde för en småstad. Hon för Maria Langs arv vidare på ett trevligt sätt med en lite lagom blandning av mord och kärleksproblem.
Det jag gillar med boken är dels att den utspelar sig i en ny miljö. Det är nytt med en rektor som huvudperson och jag gillar verkligen skolmiljö. Dels är språket också mycket bra, det märks att författaren har jobbat länge som journalist och är van att arbeta med ord. Det är ett rappt tempo, men inte på bekostnad av miljö- och personbeskrivningarna. Ytterligare en sak som jag gillar är att boken inte är förutsägbar, jag kunde inte alls räkna ut vem som var mördaren och det är ju ett gott betyg.
När lögnen blir sanning
Det är lätt att få sympati för Harriet Wallberg. Som barn har vi lärt oss att rättvisa är viktigt och att lögn inte får bli sanning. Som läkare har vi lärt oss att fel ska rättas till snarast. Men Macchiarini-affären fick snabbt politiska dimensioner, och där gäller delvis andra regler. Wallberg ställer frågan hur självständig akademin kan och bör vara när dessa två världar kolliderar. Det är en bra fråga som förtjänar att diskuteras.
”När lögnen blir sanning” påminner om en politisk thriller i Tom Clancy-anda – låt vara i en något återhållen svensk kontext. Här finns konspiration, mörkläggning, politiskt maktspel, hemliga inspelningar och utsända lakejer. Skillnaden är att Harriet Wallbergs berättelse till stora delar verkar vara sann. Under hösten 2016 ”sparkades” Wallberg som universitetskansler under spektakulära former av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning …
Det ovanliga med Harriet Wallberg var att hon omedelbart slog tillbaka genom en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter. Nu, lite över två år senare, kommer ”När lögnen blir sanning”. Boken ger en bild av avskedandet, Heckscher-rapporten och agerandet från KI:s dåvarande och nuvarande ledning som framstår som närmast osannolik – om inte uppgifterna också hade bekräftats av andra källor, såsom Bosse Lindquists nyligen utgivna ”Macchiariniaffären”.
Sten Heckscher utredning 2016 framstår som både felaktig, slarvig och bristfällig. Det är tragikomiskt att en utredning som kraftigt kritiserar KI för bristande diarieföring helt saknar underlag.
Än värre är att Heckscher fick uppdraget av KI:s dåvarande styreselordförande Lars Leijonborg – en person som också bar ansvar för mörkläggningen av Macchiarini-ärendet – och som han därmed var satt att utreda. Uppdraget gjordes upp hemma hos Leijonborg.I efterhand tycks det alltmer tydligt att utredningens syfte var att förflytta fokus från de personer som var ansvariga vid tiden skandalen – i huvudsak dåvarande rektor Anders Hamsten och Lars Leijonborg – och lägga skulden på Harriet Wallberg.
